Jag vet inte riktigt hur jag skall uttrycka mig just nu för att ni inte skall tro att jag hatar hundar eller någonting sådant. Men just nu önskar jag att man hade någon sorts avstägningsknapp att trycka på så de inte låter så ortoligt högt. Chelsie löper nu, vilket gör att Ajax blir sugen på hmm.. skapande av ungar. Ni fattar. Han ylar, skäller så ljust att det typ skär sig i öronen och bara springer runt hela huset. Jag får panik. På en halvtimme har jag lyckats skriva sju rader på min uppsats som jag skulle skriva idag. Sju rader! Jag kan nte fokusera alls. Läser om allt hela tiden och glömmer av vad jag tänker skriva. Jag måste härifrån, detta fungerar inte.

Ikväll står utgång på schemat, dock en lugn sådan. Jag var ready to go för ungefär en halvtimme sedan. Istället för att göra något vettigt medan jag väntar har jag fjantat mig framför web-camen, dödat massa bra låtar med min sångröst och skrattat inne på felsms.com. Uttråkad. Ja.  

Ha en trevlig lördag peeps!

Det finns ingenting som är bättre än att veta att han som du bryr dig så mycket om, gör vad som hest för dig. Att du gör allt för honom, för att han ska vara lycklig. Jag älskar känslan, även fast den skapar ett beroende. Skype-samtalet räckte inte, det gör det aldrig. Nu lyssnar jag på våran låt. Jag har på mig hans tröja. Jag hatar att somna ensam, jag vill att han ska somna med mig. Inte i ett annat land. Men jag vet att det är värt att vänta. Det är värt det när man får den där pirriga, varma känslan i kroppen av att få hålla om honom igen.

Nu ska jag sova och försöka drömma något fint!

Med mindre än en månad kvar till balen, har jag äntligen hittat de perfekta tygerna. Jag känner mig ganska mycket lugnare nu. Allt jag hoppas på nu är att den ska bli så som jag har tänkt mig. Mamma är duktig på att sy så det kommer bli bra! Hon sydde ju min klänning tillbalen i nian och den blev jättefin! Efter att vi hade sprungit runt i flera tygaffärer tog vi en förtjänad lunch på Karisma. Trevligt!


Bilder från balen i nian..
Caroline, Sheila, Jennie, Isabelle, Vanessa och Sara

Haha, egobild i spegeln!

Killarna körde cabaredansen!

Bussen hem.

Klass 9C!

Have a nice one people!

I morgon åker vi hem igen, vilket jag inte ser fram emot speciellt mycket. Vi har haft det jättemysigt. Promenerat  i gamla stan, shoppat, ätit god mat och tagit det väldigt lungt. Hade inte varit helt fel att stanna här några dagar till. Nu ska jag gå och pussa på Jesper som har somnat  i soffan så att han vaknar.

God natt!

I väntan på att min pojkvän ska komma hit så att vi kan åka, sitter jag och kollar på klipp på Mia och Klara. Helt galet roliga. Har ni ingenting att göra så titta på dessa.

Good morning people! Ligger kvar i sängen fortfarande och har läst natur. Måste dra mig upp snart och äta frukost så jag kan åka till Angelica sen. Vi ska skriva på projektarbetet. I morgon i alla fall åker jag och min älskling till stockholm, vilket kommer bli hur bra som helst med massa mys och shopping. Längtar!

Bilder från i fredags när jag och tjejerna åt ute. Love.

Isabelle gick hem för en liten stund sedan. Vi har skrivit på projektarbetet i en evighet ungefär. Nu ska jag fortsätta plugga till naturprovet jag har på måndag. Hoppas ni får ett kul påsklov!

I går var det påskafton och det firade vi hemma hos min farmor. När dörren öppnades till farmors lägenhet stod där världens gulligaste gudson. Klädd som en liten påskgubbe med sjal på huvudet, röda kinder och en halvt utkletad mustasch. Böjer mig ner, sträcker fram armarna och ropar på "bäbis". Skrattandes springer han vingligt fram och jag får en gosig kram. Visar sin lilla russinask han har fått i sitt påskägg och säger "Mas!" mer på spanska. Öppnar asken och leendet på denna lilla underbara människa blir dubbelt så stort. Finaste gudsonen gör mig glad.

Ciao! I går gick vi tjejer i klassen, förutom Johanna som är sjuk, ut och åt. Trevligt som bara den var det, trots att det regnade in på oss ibland. Där satt vi med mysiga filtar om oss och pratade om gamla minnen från vandringen, som vi konstigt nog tog oss genom i tvåan. Hur sura alla än var då, så finns det inte så mycket mer att göra nu, än att skratta åt det.

Kortfattat för er som inte var närvarande vid denna händelserika uplevelse.
Vandring. Taggade och glada börjar vi vår vandring genom att gå ut i skogen någonstans. Fått uppgifter om att det ska finnas vattenstationer och tar därför inte med med än en petflaska vatten. Inga vattenstationer syns till och folk blir trötta av värmen. Går upp för sjuka backar och upptäcker att vi går åt fel håll. Alla i gruppen sätter sig ner och ringer till olika lärare och även föräldrar för att be dem hämta hem oss. Ingen teckning. Någon glad människa börjar sjunga "För jag är lycklig, för jag är lycklig" för att lätta på stämningen. Går tillbaka åt rätt håll. Linn försvinner och jag får ensam gå ut ur skogen igen för att se vart hon är. Ingen Linn syns till. Vi fortsätter gå, gå och gå. Jag får ett samtal av en gubbe som säger att han har Linn i sin bil. Blir jätterädd och frågar vad fan hon gör där. Han berättar att hon mår bra, att hon fick ett astmaanfall och lagt sig nere vid vattnet där han hittade henne. Vi fortsätter gå, igen. När vi äntligen kommer fram till stället där vi skulle sova frågar jag en lärare varför det inte fanns vattenstationer, hon får det till mitt fel att Linn försvann. Somnade i alla fall senare i tältet med resten av trion och vaknade upp helt prickig av insektsbett. Kul.

Kanske inte verkar som världens roligaste upplevelse men det var faktiskt ganska roligt. Konstigt nog.